Direktlänk till inlägg 20 december 2011

Man skall aldrig säga aldrig, Älä koskaan sano, en koskaan

Av Isabella Baarman - 20 december 2011 17:28

För flere år sedan (25) sa jag , att jag kan bli allt annat men aldrig sjuksköterska. No, när jag väl studerat till sjuksköterska sa jag att jag kunde tänka mig alla andra specialiteter en hälsovårdare. Det slutade med att jag blev hälsovårdare. Jag kunde bara tycka att det blev fel och månne jag nånsin kommer att göra nåt med den utbildningen. Sedan kunde jag tänka mig att jobba med lätt prematura barn men aldrig att jag skulle börja med intensivården och all den stress det medför. Ja,ja, jag hade 10 bra år och fem lite segare inom det området. Att jobba i nån bortglömd håla med att hjälpa behövande har heller aldrig varit min grej, trodde jag. Nu är det så att jag trivs enormt bra och känner för första gången på länge att det är roligt att jobba. Det betyder inte att jag inte tycker bebisarna hemma är ok men det här är ett annorlunda jobb. Sedan har det här med forskining aldrig riktigt varit min grej. Nästa vår måste jag dock göra en mindre studie om ett projekt jag startat för att se om det ger några resultat. Sitter alltså flere timmar till dagen och läser forskningsresultat och hur andra har gått tillväga för att se hur jag skall gå vidare med mina frågor och vinklingar. Har alltså fått svälga en hel del av mina ALDRIG. Bra att man har ett bra självförtroende och kan ändra på sig och kan skratta åt sig själv.

Minusta ei koskaan pitänyt tulla sairaanhoitajaa. Olin jopa liian vanha enää kouluttautumaan (olin 28 v.). Kun sitten vastavalmistuneena sairaanhoitajana piti valita erikoistuminen tiesin varmasti, etten koskaan hae terveydenhoitajaksi. No, se minusta sitten tuli vähän, niinkuin vahingossa. 22 vuotta olen sitten naureskellut, että mitähän minä niillä papereilla teen. Täällä sitä nyt ollaan terveyskasvatusta antamassa. Sitten viihdyin tosi hyvin lastenvalvontayksikössä, ja lääkäreiden patistuksesta huolimatta en halunnut vauvojen teholle. Menkööt muut, minä en sinne koskaan mene. Työ joka stressaa hengiltä, ei koskaan. Viihdyin sitten vauvojen teholla hyvin kymmenen vuotta ja vähän takkuisesti viisi vuotta lisää. Työskennellä köyhien ja kurjien kanssa jossain jumalan hylkäämässä paikassa ei myöskään ole koskaan ollut mua varten. Täällä olen ja viihdyn vallan mainiosti. Tutkimusten teko ei myöskään kiinnosta, paitsi nyt , kun olen käynnistänyt uuden projektin täällä, ja haluan tietysti tietää olenko oikeilla jäljillä. Luen siis tutkimustuloksia ja tapoja miten muut ovat samaa asiaa tutkailleet ja olen tullut siihen tulokseen, että tämä on vallan inspiroivaa. Onneksi on, niin hyvä itsetunto, että pystyy muuttamaan mieltään ja nauramaan itselleen. Olen saanut niellä koko joukon näitä EI KOSKAAN juttuja.



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Isabella Baarman - 28 februari 2016 16:11

vet inte varför det måste kopplas till fejan åter och åter igen,nu finns i alla fall ett slut inlägg  en tiedä miksi fakebookki ei yhdistä aina, mutta nyt on kuitenkin viimeist loppuksneetit blogissa ...

Av Isabella Baarman - 28 februari 2016 15:35

                  Magen fungerar inte riktigt ok, den gör det liksom lite för bra och det ända jag kan tänka mig att är orsaken till detta är vinet. Jag tänker nu avsluta bloggen för den här gången. Jag hade ett mycket bra uppdrag i ett v...

Av Isabella Baarman - 18 februari 2016 14:59


  Tämä se onkin veikeä kurssi. Työkaverilta sain lainaksi tietokoneen,mutta se on  saksaksi ja opettaja puhua urdua. Tosi hyvä kurssi tämä iltakurssi on,vaikka neljä arki-ilta viikossa onkin aika rankkaa. Olisin vain tarvinnut tämän kurssin pari v...

Av Isabella Baarman - 11 februari 2016 13:41


  Ikväll är jag så trött så det får bli stickning,tv och mycket chocklad. Vi hade ett åskväder igår eftermiddag och kväll som inte var av denna värld. Det skrällde och skakade i hela huset så jag visste till slut inte om det var oväder eller jordb...

Av Isabella Baarman - 6 februari 2016 11:44

      Cricet är stort i det här landet. Men sannerligen är det en sport jag aldrig förstått mig på. I parken i Islamabad stötte jag i alla fall på en mor med tre barn som tränade och de var snälla nog att låta mig försöka. Reglerna har man försö...

Presentation

Hej!
Jag är en medelålders kvinna som antagligen lider av en odiagnostiserad ADHD för jag vill min ålder till trots inte riktigt komma till ro utan måste göra livet svårt och jobbigt för mig.

Olen keski ikäinen nainen jolla tuntuu olevan joku kirjain

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards