Alla inlägg den 7 februari 2011

Av Isabella Baarman - 7 februari 2011 17:19

Hapuilen melkein pimeässä kamarissa taskulamppua. Jostain syystä generaattori ei toimi. Ei siis myöskään ilmastointilaite.(mulla on sellainen luxus). Jalat varvastossuihin ja pystyyn. Onneksi ei sentään näy torakoita. Pyjama on nihkeä yön pyörimisen jälkeen. Ensin näin unta, että tänne tuli tiimi ylimielisiä oikeita ravinoterapeutteja ja he hädin tuskin puhuivat tällaiselle amatöörille. Sitten he halusivat lenkille ja , niin haluaisin minäkin ihan oikeesti, enkä vain unessa. Meiltä on kuitenkin lenkkeily kielletty turvallisuussyistä.(Se on ihan totta) Tämän sanoin heille. Heitä nauratti mokoma ja päättivät kysyä sitä meidän pomolta. pomo halusi tietysti olla heille mieliksi ja ,niin he saivat juosta, minä en. Näyttivät vielä pitkää nenää mennessään. Kun unen jälkeen herään uudestaan oli moskeijat saanet hepulin yhtäaikaa, ja lisäksi ei tosiaankaan kuulu generaattorin käynnistymisen ääntä. Haparoin fikkarin kanssa kylppäriin. Vatsaa ei edelleenkään tarvitse toimittaa, se toimii hilppeeseen tahtiin toimittamattakin. Päälle vielä viikon malariatabletti ja parin tunnin aamupahoinvointi edessä. Päätän jättää aamukahvin väliin joka sekään ei tietysti nostata mielialaa. Töissä on siten maanantaiaamu ja porukasta kello kahdksan melkein puolet paikalla. Välillä ei tämä afrikkalainen tapa oikein iske. Päätän sitten itsekin häipyä paikalta, eli mennä tapaamaan nälkälasten osaston ylihoitajaa joka eilen tuli lomilta ja halusi antaa minulle raportin minun ja heidän osaston toiminnasta. Hänellä oli mun tiimi muutaman viikon, ennenkuin minä tulin. Tuhkarokkotyttöäni en löytänyt. Toivottavasti hän on huomenna meidän klinikalla ja torstaisen pikkupojan sydän ei jaksanut kaikkia tauteja ja nesteytystä joten hän oli kuollut eilen aamuyöllä. Kello oli siinä vaiheessa 9:30, ihan rupesi pelottamaan, miten loppupäivä sujuisi, mutta se meni sitten jo hiukan paremmin. Päivä on ollut melko viileä 27-28 astetta, kun Harmattan tuuli on taas takaisin, eli kaikki paikat ja tavarat hienon hiekan peitossa.

Vaknar av att generaatorn inte är på. Är färdigt på dåligt humör när jag försöker hitta ut ur myggnätet letandes efter ficklampan. Nattkläderna är klibbiga efter en dålig natt. Först drömde jag, att hit komm ett gäng riktiga dietister. Högfärdig grupp som knappt hälsade på en sådan här amatör. Dessutom ville de ut och jogga,och det skulle jag också vilja men på grund av kidnappnings risk får vi inte göra det för tillfället (det är sant, inte dröm). Jag sa att de inte fick springa men de skulle kan tänka prata med min chef, och naturligtvis fick de som de ville. När jag bitter hade repat mig från den här drömmen och somnat om vaknar jag av att stadens alla mosker hade fått fnatt. Gisses vad energiskt de orkade väcka folk idag. Hittar ficklampan och ut till badrummet. Magen fungerar fortfarande utan att jag behöver administrera nåt extra tryck. Sedan är det dags för veckans malariatablett vilket i sin tur betyder illamående i några timmar. Jag hoppar över kaffet vilket gör att humöret inte blir nåt bättre. Vanlig måndag morgon i Afrika börjar. Närapå hälften av personalen är på plats, resten kommer när de hinner och om de kommer. Kallt är det dessutom, Harmattan vinden är tillbaka så vi blir säkert under 30 sträcket idag. På dagen är det ok men morgonen känns kylig. När nu ingen annan har brottom att börja dagen bestämmer jag mig för att gå över och få rapport av översköterskan för de inlagda svältande krakarna.Hon har varit på semester och därför hade jag inte träffat henne innan. Hon hade mitt team en tid innan jag komm hit. Flickan med  mässling hittar jag ingenstans, hoppas hon kommer till klinken imorgon. Den lilla gossen var för sjuk, hans hjärta orkade inte och han dog igår på morgonnatten. Klockan var 9:30 den här dagen och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta med tanke på hur resten av dagen skulle te sig. Den blev inte sämre och mammorna ville att jag skulle gosa med deras småa. Det är förtjusande, förutom att de har tjockt snor över hela ansiktet och ingen har blöja. Men jag kan ändå inte motstå de några som inte är rädda för en ljusröd människa med underliga ögon och förfärligt märkligt hår.

Presentation

Hej!
Jag är en medelålders kvinna som antagligen lider av en odiagnostiserad ADHD för jag vill min ålder till trots inte riktigt komma till ro utan måste göra livet svårt och jobbigt för mig.

Olen keski ikäinen nainen jolla tuntuu olevan joku kirjain

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards