Det pågår ett politiskt rally några tiotal meter från vår "klinik" som jag facinerat och lite spänd tittar på. Hela förmiddagen har det varit unga men på gång i minibussar och på lastbilsflak med högtalare spelandes nigeriansk musik. De har inte betätt sig aggrassivt men gruppen är massiv. Vi har tidigare på förmiddagen varit hos byns ledare hassan och jag och bett om att få jobba med vårt i fred och att inte råka ut för tråkigheter. De har lovat att ingen skall störa oss,men tipporna vete om dessa gubbar råder på de här ungdomarna. Politikerna bärs sedan sittandes på armarna av sina supportrar mellan mötesplatsen och byns ledares hus. Dansen och jublet stiger i folkmassan när de följer sina kandidater. Mina killar är så snälla så de ställer sig på vardera sida om mig, två och två,ifall att situationen skulle urarta. Man känner sig som madonna,med omringad av dessa stora killlar som vaktar en. Efter nån timme är den här situationen över och jag sitter och diskuterar med en av mina medarbetare när jag råkar se en ung kvinna fem meter bortfå ett epilepsi anfall. Jag och min health educator Esther stiger upp för att gå till flickan, men blir återkallade av byns äldre män som hjälper oss med allehanda uppgifter under dagen. Flickan lär  vara tokig och vi skall låta henne vara. En liten stund kommer jag av mig, blir sittande och tittar på flickan som har munnen full av sand och naturligvis ögon och öron med. Hon är antastad av onda andar förklarar man mig. Sedan skärper jag mig och går till flickan som nu sover nästan medvetslös med ansiktet mot sanden. Jag vänder på henne och börjar tvätta henne ren. Alla säger till mig att inte bry mig för byborna tror på de här andarna. Jag säger dock att de skall få se på scandinavisk häxkraft och trolleri om jag inte får rengöra flickan och lägga henne bekvämt. Tack och lov kommer flickans ålderstigna mor(säkert född på 70-talet) och hämtar flickan. Alla, till och med min sjukvårdspersonal säger att det inte går att göra nåt åt sånt här, men jag vill ändå att flickans bror skall träffa mig nästa vecka. Jag förklarar för mamman att ingen kan bota flickan, men man kanske kan minska på anfallen och rentav bli av med dem helt om man har tur. hon skall inte behöva ligga så här förnedrande inför publik som dessutom alla blir upprörda och ändå inte vill hjälpa henne. I morgon skall jag flyga (inte på kvast) utan med flygmaskin till huvudstaden Abuja. Firman vill att vi åker dit med 7-8 veckor emellan för att uppleva 2000-talet.

On alkamassa paikallinen vaalikiertue ja aamusta asti on hiukan levotonta. Kuorma-autoja joiden lavoilla on nuoria miehiä. Nigerialainen musiikki pauhaa kovaäänisistä täysillä. Pikkubussit tuo satoja lisää ja tunnelma,senkuin tiivistyy. Olemme jo ammupäivällä käyneet Hassanin kanssa kylän johtajan juttusilla ja pyytäneet , että saisimme työskennellä rauhassa, ilman pelon tunnetta. Meille on luvattu, ettei meille satu mitään, mutta kun näen tämän lauman nuoria miehiä ,rupean epäilemään, mahtavatko vanhukset mitään, näille muista kylistä oleville nuorukaisille. Tunnelma tiivistyy ja näitä isoja kihoja kannetaan läpi hurraavan, laulavan ja tanssivan ihmismassan edestaiksin,  kylän johtajan ja kokoontumispaikan väliä. Itselläni on neljä iskoista henkivartijaa. Eli, minun työntekijät, isokokiset nuoret miehet, seisovat kaksi rinnan minun kummalakin puolen turvana. Kun tilaisuus on ohi ,istun rinnakkain,erään työntkeijän kanssa keskustelemassa hänta vaivaavasta asiasta, kun näen nuoren naisen keskellä meidän "klinikkaa" saavan epilesia kohtauksen. Minä ja terveyskouluttaja Esther olemme ryntäämässä hänen luokseen, kun kylän vanhat miehet, jotka on palkattu meille jokapaikan höyliksi, käskevät meidän olla koskematta tyttöön. Hetken istun katsomassa, kun hän makaa suu ja silmät täynnä santaa, ennekuin tajuan ruveta toimimaan ihan oikeasti. Pesen tytön suuta puhtaaksi sannasta, kun minulle tullaan sanomaan, ettei minun kannatta välittää tytöstä, hänet on pahat henget vallanneet. Minä katsoin kaikkia ympärillä tuijottavia ihmisiä ja ilmoitin, että kohta saatte nähdä mitä taikuuksia pohjolasta tullut noita pystyy tekemään, jos en saa osoittaa inhimillisyyttä tyttöä kohtaan. Onneksi tytön vanha (70-luvulla) syntynyt äiti tuli hakemaan tytärtään. Selitin hänelle, ettei tytön tarvitse välttämättä kärsiä tällaisista kohtauksista, ainakkan yhtä useasti, kuin nyt, jos heillä on varaa viedä tyttö lääkäriin. Minun oma henkilökuntakin väitti, ettei työlle voida tehdä mitään, mutta minä pidin pääni. Haluan jutella tytön veljen kanssa ensi viikolla ja kertoa, ettei tyttöä voida koskaan parantaa, mutta tällainen julkinen nöyryytys ja nämä hänelle vaaralliset kohatukset voidaan oikeilla lääkkeillä ehkä saada hallintaan. Huomenna lennän (en luudalla) vaan lentokoneella pääkaupunkii Abudjaan. Firma katsoo, että meidän täytyy siirtyä 2000 luvulle aina 7-8 viikon välein.