Rihanna sjunger på högsta volym och stämningen är på topp. Det är fredagskväll i Goronyo och stadens, mig veterligen ända nattklubb är öppen. Nattklubb är kanske att ta i lite, för sista gästerna brukar gå och lägga sig strax efter tio. Nackedelen med denna klubb är att alla känner alla men fördelen är att man inte behöver köa i timmar i kyla och snålblåst för att bli insläppt. Vi är bara 9 presoner och valigen är nån av oss på semester. Det är också kort väg dit efter middagen, ca 1meter och käldseln är fri. Jag har av skorna att dömma landat i nattklubben direkt efter avslutat arbete och middag. (Det är långa dagar vi jag jobbar för tillfället). Det 'är också en fördel att det är 50 meter till rummet så man spar taxipengarna till nåt roligare.

Kaiuttumista pauhaa Rihannan viimeiset hitit ja tunnelma on katossa. Goronyon, minun tietääkseni ainoa yökerho on täydessä vauhdissa. On perjantai-ilta ja viikon työt tehty. Yökerho on ehkä vähän liioiteltu nimike, kun viimeiset asiakkaat yleensä menevät nukkumaan kohta kymmenen jälkeen. Vähän rasittavaa on ehkä se, että kaikki tuntuvat tuntevan toinen toisensa, mutta hyviä puolia on, ettei tarvitse jonotta jäätävässä tuulessa tai pakkasessa. Meitä, kun enimmillän on 9 henkilöä. Asu on myös vapaa, itse olen näköjään tullut kengistä päätellen suoraan töistä(työpäivät, kun tällä hetkellä on pitkät). Yökerhoon ei myöskäänpäivällispöydästä ole pitkä matka n.1metri ja kotikin on 50 metrin päässä, joten taxirahat voi säästää hauskempiin asioihin.

Meillä on kesärenkaina Bridgestonet ja kurakelin tossuista en tiedä. Olin eilen ensimmäiseesä autossa, kun radiosta kuului viesti meidän toisesta autosta, että meidän täytyy pysähtyä heti. Minä en tajunnut mistä oli kyse, mutta kyllähän mun kuiski oli hiffannut, että meillä toinen takarengas oli puhki. Vähän enemmän meni aikaa vaihtaa se, kuin mitä formula kisoissa, mutta noin 15 minuuttia oli musta ihan hyvä aika. meillä, kun täytyy tyhjentää auto tädeistä ja lapsista ja kiivetä katolle hakemaan vararengas.

Våra sommar däck är av märket Bridgestone vad träckföre däcken är vet jag inte. Igår på vägen hem satt jag i första bilen när bil nummer två chaufför kallar på oss via radion och informerar att vi har puncka. Jag hade ju inte fattat det men min chaufför hade ju lagt märke till i samma väva. Det tog lite längre tid att byta däck en i ett formel 1 lopp, men 15minuter tycker jag ändå var bra tid. Med tanke på alla tanter och ungar som skall ut först och sedan skall en kliva upp på taket för att ta ner reservdäcket

Pit stop

  En annan passar på att tvätta värsta bajset av sig med personalens dricksvatten.

Nuorempi herra sillä välin käytti henkilökunnan juomaveden siistiytymiseen

Så fruktansvärt för alla som förlorat sina nära och kära i Norge så känner jag även för denna Anders mamma. Är hon inte ett fullständigt monster måste det ju vara nåt fasansfullt för henne med. Hur försvarar man sitt barn som gör nåt sånt här. Man går väl till sig själv och funderar var man kan gjort fel och om det är ens eget fel. Tragiskt Det känns lite trivialt med ens egna små problem med Plumpynut för tillfället. tack och lov så har i alla fall min pott träning lyckats lite bättre och mötet i fredags slutade utan blodbad. Nån dag skall jag återkomma med sagan om Plumpynut men det blir en lång story så den får för tillfället vänta.

Plumpynut för behövande

Plumpynut tahnaa sitä tarvitseville

  Niin surullista, kuin tämä käsittämätön tappaminen ja nuorten ihmisten kuolema onkin omaisille ja ystäville, niin tunnen myös myötätuntoa tämän Andersin äitiä kohtaan. Jos hän ei ole täydellinen psykopaatti, niin miten voi puolustaa pikku Andersin hyviä puolia tällaisen jälkeen. Varmasti hän ihmisparka miettii, onko  tehnyt jossain jotain hullusti, ja onko tämä ollenkaan hänen syytään. Omat Plumpynut ongelmat tuntuvat nyt vähäpätöisiltä hetken ajan tämnä asian rinnalla. Sen verran voin vain mainita asiasta, että oma potta harjoittelu ilmeisest sujui hiukan paremmin, koska perjantainen kokous ei päättynytkään verilöylyyn. Kerron teille Plumpynutin tarinan jossain vaiheessa yksityiskohtaisemmin, mutta siitä kirjoittaminen vaatii enemmän aikaa, kuin mitä mulla tällä hetkellä on.

.

   Intet ont anande sitter jag och äter cornflakes blandat med rostade korn och nötter från Etiopien. Morgonen har startat bra. Äntligen har jag efter fem dagars tiggande, bönande och ilska fått logistikerna att ge mig tvålen jag väntat på i dagar. Alla mammor som hämtar tillbaka de tomma påsarna av nötkräm de fick föregående vecka får en gratis tvål som tack. En koll för att de inte sålt påsarna på marknaden osv. Det är alla veckor samma förklarande för logistikerna att mina mammor inte ger sig innan de fått tvålen. Glad i hågen går jag ut till parkeringen och möter ansvarige killen för centralförrådet. Dagen blir bara bättre, nu behöver jag inte ringa honom och säga att vi snart kommer med bilarna för att hämta 6000 påsar RUTF (ready to use therapeutic food). Han tittar på mig och säger att jag inte har nån ordination innestående så han kan inte ge mig dessa. Vad då? Jag ordinerade 40000 påsar, visst måste det finnas kvar på den ordinationen? Stackars karl,han tittar på mig och säger, "mama, den ordinationen har inte godtjänts, du förstår visst inte hur dyrt det blir". Jag vänder tvärt på mina leriga trekkingskor och rusar in på rummet där logistikerna sitter. Fyra killar tittar upp från var sin dator och lagerkillen står bakom mig, när jag får fnatt. För HELVETE, hit med min akut ordinations bok NU. Jag ordinerar 100.000 påsar nötkräm nu, och hämtar första 6000 från lagret inom fem minuteroch om det inte är okej, så lägger vi ner hela nutritionsprogrammet från och med idag. Det blir FAN så mycket billigare att beställa flygbiljett till mig med Lufthansa ut inatt om det är pengarna ni tror jag inte förstår mig på. Enkel matematik i början av veckan när ni tog upp ärendet tycks inte ha nått fram. 1100 barn som skall ha 21 påsar nötkräm i veckan blir många påsa nötkräm i veckan.  Förrådschefen kom med samma bil till förrådet och var helt ur gängor, han hade då aldrig sett mama så arg. Herregud, hela programmets ide är den här distributionen av nörkräm och har jag inget att ge, falerar allt. Sen att det här är största programmet den här sectionen nånsin har haft, kan väl för fasiken inte vara mitt fel?. När slutligen 40 boxar med 150 påsar var lastade i bilen måste chauffören försiktigt framföra till mig att han glömt antennen till radion i garaget, jag orkade inte ens reagera. Ikväll har jag inte hört ett ord om nötkräm men inte har jag fått nån flybiljett heller.

Söin tyytyväisena muroja etiopialaisten paahdettujen ohrajyvien ja pähkinöiden kanssa. Aamukahvin ehdin nautia rauhassa ja sitten, ei kun autojen luo. Pihalla tuli keskusvarastosta vastaava kaveri vastaan. Olipa hyvä, nyt ei tarvitse soitta ja ilmoittaaa, että tulemme hakemaan 40 boxia pähkinätahnaa.(RUTF ready to use therapeutic food). Hän ilmoitti pahoitellen ettei minulla ollut yhtään tilausta pähkinätahnasta enää jäljellä. Mitä? vastahan minä tilasin 40.000 pussia. Hän katsoi minua pahoitellen ja sanoi, mama sitä tilausta ei ole hyväksytty. Häh?. käännyin kuraisissa vaellukengissäni ympäri ja syöksyin logistiikka poikien huoneeseen. Nyt se SAATANAN akuutti tilauskirja tänne ja HETI.Tilaan juuri tässä ja nyt 100.000 pussia pähkinätahnaa ja ensimmäiset 6000 haen varastosta viiden minuutin kuluttua. Jos ei niitä hyväksytä sen takia , etten minä mukamas ymmärrä, kuinka kallista tämä on, niin tilatkaa mulle lippu Lufthansan yölennolle kotiin. Se ei maksa, kuin 100 euroa. Koko tämä ohjelma perustuu tuohon pähkinätahnaan. Lakekaa, kuinka monta pussia tarvitaan, kun 1100 lasta tarvitsee 21 pussia viikossa. Jos nämä lapset ei saa tätä ravintoa, niin firma voi lopetaa toimintansa tässä ja nyt. En vieläkään tiedä, hyväksyttiinkö tilaus vai ei, minä hain ne 40 boxia varastosta jotka tarvitsin. Varaston pomo oli otettu minun tempperamentistani. Hän ei kuulemma ollut koskaan nähnyt mamaa ,niin vihaisena. Arvatkaa oliko kuski peloissan, kun häen täytyi tämän shown jälkeen tunnustaa ,että hän oli unohtanut auton radion antennin asuntola-alueelle,en edes jaksanut reagoida siihen. En tiedä, miten tarina jatkui, mutta en ole nähnyt lentolippuakaan.

Sagan börjar väl med att,det var en gång tre små grisar. De skulle bygga var och en ett hus som skydd mot stora stygga vargen. En av dessa nassar byggde sin av stickor och strån och det slutade med att vargen kom och blåste omkull kåken. Nu var det antagligen inte sagans varg som härjat omkring i min klinik i Padarawa men slutet blev lika fatalt. Nu steks vi antingen levande under solen eller spolas bort av regnet beroende på vad vi har för väder när vi äntligen kommer dit.

Satu alkaa mitä ilmeisemmin sanoilla, olipa kerran kolme pientä possua. Näiden piti kunkin rakentaa talo suojellaakseen itseään isolta pahalta sudelta. Yksi rakensi matalan majansa tikuista ja , kun susi tuli ja puhalsi, siitä ei ollut, kuin risukasa jäljellä. Nyt ei ilmeisesti minun Padarawan vastaanottoa kaatanut iso paha susi, mutta lopputulos oli aivan sama.Tällä hetkellä paistumme elävältä tai sade huuhtoo meidät pois, kun vihdoin olemme päässeet kyseiseen kylään asti.

Jag hade tänkt skriva redan flere kvällar men internet har inte fungerat. idag fungerar det men nångonsorts hastighet men att ladda upp bilder går inte. Antingen på grund av den här bloggplatsen eller anslutning men det har inte lyckats på hela veckan. Vi börjar se en dalande trend i mässling men har byggt upp tältplatser för årliga koleran.Regnsesongen har dock en seg start och jag var glad för det regnet vi fick idag. Allt vad bönderna sått hittils är snart förlorat om vi inte får mera vatten. Svälten som redan börjar bli svår kommer i sådana fall att sluta i katastrof. Matförråden börjar gapa tomma vilket gör att vi ser 250 barn om dagen och jobbar några timmar övertid varje dag.

Olin ajatellut kirjoittaa jo aiemmin tällä viikolla, mutta meillä on ollut netin kanssa iltaisin ongelmia. Tänään tämä toimii, mutta ei anna ladat valokuvia. Joko koko tässä paikassa on hidas toiminta tai tämä yhteys on huono. Täällä rupeaa tällä hetkellä loppu häämöttämään tuhkarokon suhteen, mutta huomenna on sitten kolerateltassa informaatio- ja koulutus tilaisuus,jotta meillä on valmius hoitaa vuosittainen koleraepidemia ,niin hyvin , kuin mahdollista. Sadekausi on tällä hetkellä melkoisen kuiva, ja jos ei kohta tule vettä, niin viljelijöiden tähän asti kylvämä sato kuivuu kasaan. Nyt, kun ruokavarastot ovat muutenkin lopussa, tämä tulee siinä tapauksessa tarkoittamaan katastrofia. Meillä on nyt jo päivittäin 250 lasta, eli ylitöitä tehdään pari tuntia päivittäin.

Som kvinna borde jag vara riktigt, riktigt nöjd med mig själv men nu är jag ju inte det. Alla, främst chaufförerna och killarna i mitt team tycker jag ser utvilad och bra ut. En killeville veta om jag stått på vågen för att veta hur många kilon jag gått upp under semestern. även flickorna som jag träffar på eftermiddagen brister ut i förtjusta rop över hur bra jag ser ut och jag måste ha gått upp åtskilliga kilon, suck!!

Kai minun pitäisi naisena olla tyytyväinen kaiksta huomionosoituksista joita satelee koko päivän. Lähinnä kuskit ovat haltioissaan siitä miten hyvältä ja levänneeltä minä näytän. Eräs halusi jopa tietää olenko käynyt vaalla, että tieäisin montako kiloa olen lihonnut. Margaritan tytöt riemuitsivat myös minun freessistä ulkonäösta ja olivat onneessaan, siitä, että olin hyvässä lihassa, jee, mitäpä tuohon osaa sanoa

Taannoin näin elokuvan , jossa kaveri eli kahta eri vuosikymmentä. Nyt mulla on samanlainen olo paitsi, että puhutaan vuosisadasta ei kymmenestä. Kymmenen tunnin lentomatka siirtää ihmisen 150 vuotta ajassa taaksepäin. lentokentällä näet lapsia, jotka tottuneesti käyvät läpi turvatarkastukset ja passin tarkastuksen, pelaavat tietokonepelejä ja kieltäytyvät tietynmerkkisistä karkeista koska ne ei ole heidän lemppareitaan. Tänään lapset juoksevat vanhan mopon renkaan perässä, lennättävät leijaa, joka on valmistettu hajonneesta muovipussista , eivätkä ole eläissään maistaneet karkkia. Passissa lukisi syntymäajaksi, kesällä ennen suurta tulvaa, eli siis joskus kesällä 2010. itse ostin vielä viimetinkaan uuden huulipunan ja YSL uusimman hajuveden. Toivottavasti vuohet ja aasit sen huomaavat, muuten oli hiukka hukkaan heitetty raha. Oli kiva loma, ja ihan ok olla täällä taas takaisin.

För någon vecka sedan så jag en film ,där huvudrolls innehavaren kunde förlfytta sig några årtionden på ett litet kick.Själv kunde jag på tio timmar förflytta mig 150 år tillbaka i tiden. Så kändes det när jag satt på Frankfurts flygplats. Barnen stod vant i passkontrollen ocg säakerhetskontrollen, de spelade diverse dataspel och tackade nej till karameller de inte gillade. Tio timmar senare springer barnen efter ett avlagt moped hjul, flyger drake gjord av en söndrig plastpåse och har aldrig smakat en godis. När de skall anhålla om pass i framtiden står det på datum och år för födsle, typ sommaren innan de stora översvämmningarna, betyder någongång under sommaren 2010. Själv köpte jag i frankfurt ett nytt läppstift och senaste parfymen från YSL, hoppas väl på att åsnorna och getterna ser och doftar nån skillnad, annars var det ju bortkastade pengar. Jag hade en fantastiskt bra semester men det känns helt ok att vara tillbaka igen.