Efter att varit och vilat i Abudja har jag fått jobba igen vad jag inte gjorde under de dagarna. Ja,ja nu är det helg och lite mera fritid. Det var inte bara trist i huvudstaden. Jag mötte trevliga flickor från vårat andra projekt här och hade några fina dagar med dem. Nu är det vinter , vilket betyder att här är molnfri himmel (regnperioden är över). Det i sin tur betyder att en viting som jag kan sola just jämt tre timmar med höga solskyddsfactorer och resten av tiden tillbringas i skuggan av palmer. På lördagkvällen var vi på drink hos vår franska sektion och sedan ute i barlivet några timmar. Söndagen var hela gänget ute vid poolen och i poolen och sedan Indisk mat på kvällen. Måndagen tillbringade jag ensam vid poolen och då menar jag ensam, inte vet jag kanske den är stängd på måndagar, men de lät mig i alla fall använda den. Sedan hade jag ju lyxen att handla mitt rödvin själv i supermarketen och behövde inte göra som i Goronyo, hoppas på att köksflickorna vet vad jag vill ha och kommer ihåg att handla det. Nåt mera shoppande blev det inte,jag skall ju snart hem på obetald semester för att ordna med lite saker och ting. Meningen var ju att jag skulle sluta här innan jul men så blev det ju inte.

Min privata pool

Oma uima-altaani

Koko viikon olen yrittänyt tehdä rästiin jääneitä töitä, kun olin kerran rentoutumassa maan pääkaupungissa. Kaikki ei ollut väärin tai takunnut. Hyviin puoliin kuului ,että tapasin meidän toisesta projektista mukavia tyttöjä joiden kanssa vietin paljon aikaa. Täällä on nyt talvi ja se tarkoittaa pilvetöntä taivasta (eli sadekausi on ohi). Toisin sanoen tällainen valkolainen pystyi kovilla aurinkosuojakertoimilla makaamaan uima-altaalla kolmisen tuntia ja sitten pitikin jo siirtyä palmujen katveeseen. Lauantai iltana olimme meidän Ranskan jaoston  luona alkudrinkeillä ja sitten menimme paikalliseen kuppilaan jatkoille koko poppoo. Ihan kiva ilta ja sunnuntaina tapasimme kaikki altaalla ja altaassa. Illalla olikin sitten Intialaisen ruuan vuoro. Maanantain sainkin sitten viettää ypöyksin altaalla, kun muut olivat palanneet projekteihinsa. En tiedä oliko allas suljettu maanantaisin, mutta sain kuitenkin olla siellä, asia ei oikein koskaan selvinnyt minulle. Muihin hyviin puoliin kuului, että sain itse ostaa punaviinini ruokakaupasta, eikä tarvinnut olla riippuvainen sittä, mitä keittiön tytöt tuo, jos muistavat tuoda ollenkaan. Ostoksilla en sitten käynyt, kun olen tulossa kohta palkattomalle lomalle kotiin. Tarkoitushan oli tulla kokonaan kotiin, mutta jatkoin ensi kesään, joten on vähän erilaista juttua selvitettävänä kotona pohjolassa.

Abuja, weekend

 Olen hotellissa, koska majatalossa ei ole tilaa. Yleensä se on ihan ok. En voi sanoa kuinka monta tähteä sille annettaisiin meillä, kun sen tason hotelleja ei meillä ole ollut sitten 50-luvun matkustajakodit. Positiivisiin puoliin kuuluu hyvä vedenpaine ja nopeasti lämpenevä lämminvesivaraaja. Tällä kertaa ei joka toinen aamu ole vettä laisinkaan ja, kun sitten respan kautta olen saanut sen järjestettyä, niin suihku on, niin onneton, että 3/4 vedestä ruuttaa minne sattuu. Hiukset päätän siis pestä lavuaarissa. 70-luvun alusta olevista huoneiden televisioista on yleensä näkynyt CNN jollain lailla. Tällä kertaa ei. Kolmelta kanavalta näkyy kaikkina päivinä jalkapalloa, Englannin valioliiga ja jotain joukkueita jotka ovat maista joiden olemassa olosta en ole tiennyt. Kahtena päivänä näkyy myös African Magic. Sieltä tulee tuutin täydeltä saippuaoopperoita ja elokuvia. Muistan erään työkaverini sanoneen, että nigerialaiset tekevät hyvää musiikkia, mikä on ihan totta, mutta hirveitä elokuvia, ja totta sekin. Ne on täkäläistä englantia, josta ei tahdo saada Erkkikään selvää vaikka  minä sitä kohta vuoden olen täällä kuunnellut. Juoni, niin banaali ettei tiedä itkisikö vai nauraisi ja näyttelijät lahjakkaita, kuin keskitason peruskouluoppilas joulunäytelmissä. Aamulla olen kuitenkin oppinut, että vaikka aamiaismenuu on pitkä ja ravintorikas, saan mitä heillä on , eikä sitä mitä listaan on kirjoitettu. Ihan ok, paistettuja kanamunia on hankala tärveltää, paitsi, että saan tyytyä eri alan munakkaisiin, kun tarjoilijat kyllä kirjoittavat lehtiön mitä tilaan, mutta on sitten aina yhtä jännittävää, miten tilaus on sählätty matkalla keittöön ja takaisin,jatkuu...

Abuja, weekend

Jag är på hotellet för gästhuset är upptaget. Det brukar vara helt ok, men svårt att säga hur många stjärnor man skulle ge det hemma för vi har inte haft såna hotell sedan 50-talets resandehem. Vanligtvis har de bra vattentryck och varmvatten , nu har jag två av morgnarna inget vatten över huvudtaget. Efter att klagat i receptionen får jag vatten men då är duchen så dålig, så 3/4 av vattnet sprutar åt alla håll och kanter. Håret beslutar jag att tvätta i handfatet, det blir enklast så. I deras 70-tals televisioner brukar man se åtminstonen CNN hjälpligt. Inte nu inte. Jag har tre kanaler med fotboll (samma kanal). Engelska ligan och länder som jag inte ens visste om att fanns. Två av dagarna har jag dessutom African Magic, en kanal som visar lokala filmer och dokusåpor. Jag har en arbetskompis som jag minns sade en gång, att man gör bra musik i Nigeria men filmerna är förfärliga. Ach, så rätt han hade. Skådespelaren är som från mellanstadiets julpjäser och ingen annan tycker de är bra en möjligen deras egna föräldrar. Storyn är så naiv och lärorik, så man vet inte om man skall skratta eller gråta. På morgnarna har jag i alla fall lärt mig att jag får äta vad de har, inte vad som står på menyn. Vanligen tar jag så enkla saker som två stekta egg och toast. Brödet brukar finnas eller inte. Den här gången fanns det bröd, men inte smör och hur de än skriver ner vad jag beställer så har de stekta eggen på vägen till och från köket förvandlats till olika typers omeletter. Fortsättning följer... 

Barnet i mammans famn är gult. Jag kollar insidan av ögonlocket. Som jag misstänkte, vitt, inte en tillstymmelse till rodnad. Ok, anemi på grund av malaria. Ungen , jag vet inte ens om det är en flicka eller en pojke, gruntar har näsvingespel och jag förstår att det är brottom. Hemoglobin 3.6, malaria test +, är mamma redo att komma med mig till sjukhuset nu genast? Nej , nej förstås inte. Hon måste åka hem och informera mannen i hushållet. Barnets far är nånstans längre bort i landet och jobbar. Ok, mamma haffar en motorcycklist, kommer överens om priset till den by hon bor i och så åker de iväg, barnet fastlindat på mammans rygg och fortfarande gruntande förstås. Vi har hunnit informera mamman om att vi behöver en manlig släkting för blod. Kvinnorna är det onödigt att be om detta, för de har alla anemi på grund av ideliga gravidteter eller konstant ammamnde. Jag misstänker att jag inte kommer att se detta barn mera. Vi vill inte informera dem att vi har blod till nödfall för då får vi ingen och donera blod till oss. Det går tre timmar och jag får ett ännu svårare malaria fall buret fram till mig. Nu hjälper inget, barnet måste till sjukhuset, den andra mamman med sitt barn får bli efter. Tur i oturen så kommer en pappa bärande på ett två veckor gammalt barn med infektion och medan vi lastar in det här gänget i bilen, ger kortison och malaria sprutor åt den sjuka killen hinner också morgonens sjuka lilla krake på plats. Till och med, tillsammamns med en manlig släkting som Gambo informerar om blod donation. Allt väl, bilen rullar iväg och jag meddelar vår bas att jag behöver två intensivårds platser inom 40 min. Till nöds måste vi ännu inhalera den lilla killen och se om det skulle hjälpa honom med andningen något. Väl fram

på barnavdelningen får mannen jag har med mig nånslags fnatt och vill inte heller donera blod, meddelar avdelningens sköterska mig. Jag tittar frågande på henne och hon förklarar att de har samma problem med en annan man för tillfället. Han hotar med att ta hem sitt barn. Jag bara stirrar på henne dumt. Hon säger att om jag inte får männen att förstå att barnen behöver blod, så behöver jag inte alls komma in med dessa barn. Jag tittar helt kallt på henne, och förklarar att om deras bemötande av föräldrar är så dåligt att de inte förstår vikten i att ge blod, ja då får hon säga till mamman att vi tänker låta hennes barn dö, jag gör det inte. Jag är upprörd över att attityden är så tvär. Visst jag vet att vi har ont om blod, men hon kräver att mamman skall på nytt sätta sig över 80 km för att hitta nån annan släkting som är villig att ge blod. Ja herregud, jag bara lämnar allt och så får de göra va fasiken de vill. Själv skall jag i morgon till huvudstaden, ligga vid poolen och dricka paraplydrinkar i fyra dagar.

Lapsi joka on äidin sylissä on vaalean keltainen. Alaluomi on kuten arvelinkin aivan veretön.  Nenäsiipihegitys ja narisee. Hitsi, nyt on kiire. taas yksi näitä malaria tapauksia jotka on kuolemassa käsiin. Aivan oikein , hemoglobiini 3.6 malaria +. Ok, onko äiti valmis tulemaan minun kanssa sairaallaan ,nyt heti. Ei tietenkään, kotiin pitää ensin mennä ilmoittamaan ja samaan lupa miespuoliselta sukulaiselta, kun lapsen isä on jossain muualla päin Nigeriaa töissä. Siis äiti, metsästämään mootoripyöräiljää joka suostuu viemään hänet kohtuu hintaan kotikylään ja sitten vaan matkaan. Lapsi sidotaan narisevana hapenpuutteessa äitinsä selkään ja , niin he lähtevät. Jään miettimään, näinköhän näen tuota lasta enää. Olen kuitenkin pyytänyt äitiä tulemaan takaisin vaikka ilman verenluovuttajaa jos vaan yleensä saa luvan tulla sairaalaan. Onneksi heiltä menee kolme tuntia tähän koko hommaan koska , kun he saapuvat paikalle ja Gambo selittää miespuoliselle(naisia ei voi ottaa, kun heillä on kailkilla anemia, jatkuvasta raskaana olemisesta tai imettämisestä) sukulaiselle verenluovutusta, minä saan uuden vielä huonomman pojan hoteisiini. Sillävälin, kun minä piikitän kortisonia ja atrhemetheriä tähän huonossa hapessa olevaan poikaan,ilmaantuu selkäni taakse isä pienen vauvan kanssa. Tämä kaksi viikkoinen on sitten vaan kaikkinensa tulehtunut. Kolleegat yrittävät hätäpäisään ottaa tästäkin malaria testiä, mutta ei sen ikäiset mitään malariaa sairasta. Napa sen sijaan on kirkuvan punainen ja lapsi onneton. Ei, kun koko jengi autoon ja menoksi. Kun saavun sairaalaan on kuitenkin, onneksi minun radioviesti mennyt perille, että tarvitsen välittömästi kaksi tehopaikka, kun olen perillä noin 40 min. kuluttua. Juuri , kun olen lähdössä autolla takaisin, minut huudetaan lastenosastolle uusiksi. Hoitaja on kiukkuinen koska en ole kuulemma informoinut miestä tarpeeksi hyvin, ja nyt hän ei suostukaan antamaan verta. Heillä on tuossa vieressä samanlainen ukko joka ei myöskään suostu luovuttajaksi, vaan uhkaa viedä lapensa kotiin. Minä en ymmärrä mikä miehen pään käänsi, mutta en voi nyt asialle enää mitään. Siiheni tämä hoitaja vastaa, että äidin pitää ottaa lapsi ja lähteä hakemaan joku muu sukulainen luovuttajaksi. Herran tähden, 80km moottoripyörällä, kuolemankielissä olevan lapsen kanssa. Minähän en tähän suostunut alkuunkaan  Hän tokaisi siihen, että jos minä en löydä luovuttajia, niin minun pitää jättää lapset sinne kyliin, eikä ollenkaan tuoda niitä sairaalaan. Minäkin tiedän, että luovuttajista on pula ja verestä on pula, mutta tiedän myös ,että sitä on tällaisia tapauksia varten. Ilmoitan kylmästi, että jos lapsen annetaan kuolla ,hän saa kunnian kertoa se äidille minä en sitä meinaa tehdä ja jos heillä vastaanotto on ,niin huonoa, että he eivät osaa puhua asiallisesti vanhempien kanssa, tehköön aisalle jotain. Marssin autolle ja huomenna lennän pääkaupunkiin makaamaan uima-altaan reunalle kylmän oluen kaveriksi ja yritän unohtaa moisen kohtelun.

Svart spottande mamba och granna fåglar är väl de mest exotiska djuren här finns.Fåglarna är vackra men ingen förstår sig på dem. De andra tycks inte ens se dem och lokalbefolkningen har sett för mycket av dem för att tycka de är nåt speciellt. Svarta mambor har jag inte sett och är inte helt övertygad om att jag vill se, inte i alla fall på för nära håll. Däremot har vi nu av nån anledning mycket kameleonter och de är roliga. De har en så skoijig stil att ta sig fram och så ser de ut som miniatyr djur från dinosaurie eran. Lokalbefolkningen är vansinnigt rädda för dem för de bits? Inget jag har upplevt. Jag antar att jag igen klassas som häxa med övernaturliga egenskaper när jag inte är rädd för dessa djur.  

Mustat sylkevät mambat ja värikkäät linnut ovat ne eksoottisimmat otukset meidän valkonaamojen lisäksi mitä täältä löytyy. Linnut ovat tosi kauniita, mutta muut ei edes näe niitä ja paikalliset ovat nähneet ne syntymästään asti, joten he eivät ymmärrä mitä katsomista niissä on. Mamboja en ole nähnyt minkään värisiä, sylkeviä tai ei, enkä ole täysin vakuuttunut, että haluan niitä nähdä, ainakaan kovin läheltä. Kameleonnteja täällä sitä vastoin on tähän aikaan vuodesta paljon. paikalliset pelkää niitä ja sanoo, että ne puree. itse pidän niitä hauskoina pieninä otuksina. Niillä on hauska tapa kävellä eteenpäin ja sitten ne muistuttutavat erehdyttävästi muinais otuksia dinosauruksien ajoilta. Minut kai luokitellaan jonkun asteiseksi noidaksi, kun olen ,niin tykästynyt näihin otuksiin, eivätkä ne ainakaan toistaiseksi ole purreet.

Olen tullut kolleegani kanssa takaisin meidän majoille ja pyhävarvastossut ovat kamalassa pölyssä. Olemme olleet kadun vastakkaisella puolella kylässä hänen yhden työntekijänsä vaimoa katsastamassa. Ihan kiva oli koto ja vaimo nuori ja nätti. Mutta , kuten sanottu, tämä lyhyt matka tärvelsi nahkatossut pahaan kuntoon. Tarinaa kertoo, että kondomeilla, kun lankaa kenkänsä, niin jo vain kiiltää. Minä tietysti patistin työkaveria joka pitää sukupuolitautiklinikkaa antamaan minulle varstosta vanhentumassa olevan kondomin ja ei, kun kokeilemaan.  

Varpaat on pedikyyriä vailla, mutta mikä spick& span

Fötterna behöver pedikyr, men har ni sett på spick&span

Vi har just kommit hem med min kollega från en visit hos en av hennes killar i teamet. Han är nygift och ville att vi skulle träffa hans hustru. Jodå hon va ung och vacker som man bör men fy i vilket skick mina finskor var när vi kom hem. Jag har hört att kondomer är bra när man vill få blanka skor. Alltså kollegan som har kliniken för sexuellt överförbara sjukdomar fick ju ge mig några kondomer som hade sin bäst före datum nära till hands. Och vilka snygga tåtossor jag fick på bara några minuter

Nästan död är inte samma som död. Jag var även denna helg förkyld och nu riktigt ordentligt. Man kunde lätt förväxlat mig med en hängbjörk, men den är lite smalare och har inte en näsduk nära tillhanda. dessutom nåt som var dött, var internet, från fredag eftermiddag till för en timme sedan.  

Melkein kuollut ei ole sama, kuin kuollut. Olin taas viime viikolopun räkätaudissa ja tällä kertaa oikein kunnolla. Makasin sängyn pohjalla, kuin märkä rätti, märkä räkärätti turvallisesti vieressä. Internet sitävastoin oli kuollut, perjantai illasta tähän hetkeen .

Jag har lite ont i halsen och det kittlar lite i näsan. Förstås, vi har fyra dagar ledigt och jag har lämnat mycket grejer som skulle göras under dessa dagar. Inte blir det nån ordentlig förkylning och inte blir det nåt bättre. Inget orkar jag göra annat en läsa. Läser en timme och sover två. Hur mycket kan en människa sova? Idag på jobbet beslöt jag att äntligen göra malaria test och passa på att ta hemoglobin tillika, ifall det är lågt Hb. Jag kunde kollat malaria under helgen men ville inte bli stucken två gånger. Ingen malaria och Hb 14.1 så inte var det nåt av dessa som deckat mig. Sedan kom jag på det. Det är en hederlig gammaldags latmask som satt sig i kroppen. Den får en också att tycka synd om en själv. Tack och lov började jobbet idag och det tycks bota masken bäst.

Meillä oli neljä päivää vapaata ja minulla paljon juttuja, jotka olin ajatellut tehdä silloin. Heräsin tietysti kurkkukipuun ja pieneen kirvelyyn nenässä. Siitä ei sitten tullut sen enenpää, mutta en saanut tehtyä muuta, kun maattua sängyssä dekkareita lueskellen ja nukkuen. Kuinka paljon ihminen pystyy nukkumaan? Sitten vihdoin tänään töissä päätin tarkistaa hemoglobinin ja tehdä malariatestin. Malarian olisin voinut tarkistaa viikonloppunakin, mutta en halunnut kahta kertaa sormenpäitä aroiksi. Malaria oli negatiivinen ja HB 14.1, joten se siitä. Työ tuntui mukavalta ja tulin siihen tulokseen, että minua on ainoastaan vaivannut kunnon laiskamato ja se oli myös asettunut korvien väliin ja siitä sitten seurasi itsesäälissä rypeminen johon työ tuntui olevan paras lääke.

Kyllä me täällä Goronyossakin seurataan suuren maailman muotivirtauksia. Ei tämä mikään takapajula ole. Jokunen akkain aviisi löytää tiensä aina silloin tälllöin tänne jotta pysymme ajan tasalla  

Malluppoo hyvin taustaan, hame ateljee Amina, aurinkolasit Ray Ban, rannekoru Sokoton markkinat ja kengät K-kenkä Lohja

Modellen försvinner bra in i omgivningen, klänning atelee Amina, solglasögon Ray Ban, armband Sokoto marknaden och skorna från K-kenkä Lojo

Vi vet visst vad som är modernt i stora världen och följer med i strömmen. Det här är ingen tarvlig byhåla heller. alltid får vi nån kvinnoblaska hit så vi håller oss uppdaterade vad gäller åtmintone färger