Vi hade träning i normal förlossning igår och i sanningens namn har nog inte förlossningvården förlorat nåt i mig. Första försöket skulle resulterat i en fullständig rämning av morsan och andra försöket resulterade i avbruten arm  på ungen för alternativet var att den hala ungen(dockan) skulle hamnat i golvet. Tredje gången var väl ok. Idag har jag ätit memma som var nyckelhålsmärkt tills jag satte 1/2 cm socker på och hällde över 38% grädde. Sedan var det antagligen en annan klassificering på det. Moster har plockat första tussilagon idag.Nu återstår att börja med hemläxan så är att fastställa typ av diarre och behandling till dem.

Eilen piti harjoitella kätilöna olemista. Totuuden nimessä synnytyssalit ei ole menettäneet mussa mitään. Ensimmäisellä kerralla äiti olisi revennyt peräsuoleen asti ja tokassa synnytyksessä revin kersalta(nukelta) käden poikki. Se oli , niin liukas ,että vaihtoehto olisi ollut hulauttaa lapsi lattian kautta. Kolmas kerta taisi sitten olla hyväksyttävä. Ensi keskiviikkona pitäisi sitten saada kulkea ihan oikeast salissa iltavuoro. Toivottavsti mut vaan istutetaan piiloon nurkkaan. Tänään söin terveysmämmiä, tai se oli sitä,ennenkuin pistin puolisenttiä sokeria ja 38% kermaa päälle. Mosteri poimi meille myös päivällispöytään leskenlehtiä tänään. Nyt on sitten läksyjen aika, eli viidelle ripulitapaukselle pitäisi löytää ripulin tyyppi ja laatia hoitosunnitelma(lääketieteellinen).  

Nyt on toinen viikko takanapäin ja tapas ilta vietetty. Kevät on tullut vauhdilla. Täällä oli täysi talvi, kun saavuin tänne ja nyt on vain muutama likainen lumikasa jäljellä. Kävin aamulla juoksemassa. Kävelimme ensin metsätielle, täti sauvojen kanssa ja minä trikoissa. En kehdannut ruveta heti juoksemaan, kun ajattelin, että onhan se surullista jos musteri vetää sauvoilla kovempaa, kuin minä juosten.

Yritän ladata muutaman kuvan siitä uudesta koulumekosta, kun Emilia halusi nähdä sen. Kuva on Annan tapas illasta,emme siis harrasta punkun juomista koulussa.   Mulla tuntuu tämän layoutin kanssa olevan ongelmia.

Nu är andra veckan till sin ända. Emilia ville se min nya skolklänning så därför denna bild. Den är tagen i Annas kök så vi håller inte på med rödvin på skolan. Jag var idag i dimman och sprang på morgonen. Moster och jag gick tillsammans skogsvägen(jag täcktes inte genast springa för rädslan att inte hinna med moster och hennes stavar.) Nu har vi ätit och tittat på konståkning och kvällen fortsätter väl lika spännande.

Tänään olin ekaa kertaa juoksemassa. Mosteri asuu korkean mäen päällä, kaikkein ylimpänä tietysti. Eli hölkkääminen 15 ensimmäistä minuuttia sujui leikiten, mutta viisitoista minuuttia ylämäkeen sai mut melkein kyyneliin. Ilta täällä on kaunis. Eilen jouduin sitten toisaalta tarpomaan koulumatkan kertaa kaksi, koska meillä oli Afrikkalainen ilta. Eli pojat keitti maissipuuroa inshimaa ja me tytöt tehtiin kastikeet ja raaste, ifakutobela.Koko komeus syötiin sitten oikealla kädellä. Olihan se ihan mukava ilta. Huomenna on sitten taas tapasnyyttärit yhden Jönköpingiläisen tytön luona. Mä oon ihan loppu, kun mun erakkomaisuus laitetaan tosi koetukselle.

Jag joggade idag första gången sedan jag komm hit. Nerför gick det bra men uppförbacke i 15 minuter var inte roligt. Kvällen var dock vacker. Igår måste jag däremot traska x2 skolvägen i duggregnet för då hade vi en Afrikansk kväll. Killarna rörde ihop majsgröt ,inshima och vi gjorde salladen och såserna,ifakutobela. Allt skulle sedan ätas med höger hand.Imorgon skall vi hem till en av flickorna och ha tapas knytkalas. Jag som älskar att sitta hemma med handarbetet och titta på 2 en halv män är totalt slut efter att försöka vara social.     

Långa år av sökande har nu fått betalt. Neonatologi var nåt om fick mig "speedad" i många år och jag har saknat samma känsla av iver och engagemang men nu har jag hittat det.Dagarna är långa och intensiva men jag känner mig trött men lycklig. Sedan hjälper det ju med en moster som lagar mat åt en och ser till att markservicen fungerar, Ett stort tack till henne. Mina dagar är inrutade och tunga så bokstavs syndromet hålls lungt en tid framöver. Läste faktiskt i tidningen igår att en finsk studie tydde på att de som skrev med båda händerna löpte större risk att få adhd.

Mun kirjain syndrooma pysyy kurissa nyt vähän aikaa, kun vihdoinkin on taas löytynyt jotain joka kiinnostaa ja on tapeeksi vaikeaa. Olen tosi onnellinen. Suomalaisen tutkimuksen mukaan lapset jotka kirjoittavat kummallakin kädellä on suurempi taipumus sairastua adhd syndroomaan, Ei mikään suuri yllätys mulle. kirjoitan lisää huomenna, nyt on tädillä ruoka valmiina ja pitää mennä syömään

Nu har jag studerat några dagar och det är så intensivt som det verkade. All information är sådan man vill minnas så det gäller att hänga med i allt som sägs. Mia ville se min nya klänning men det får bli till en annan gång för nu ligger den  i tvättkorgen. Jag har en 35 minuters rask gång till skolan och

samma tillbaka i uppförbacke på eftermiddagen. Igår hade vi dessutom social sammankomst, vilket betydde aquabick. Skulle det inte vara för mosters goda mat, skulle jag väl vara ett skelett när de här månaderna är över.

Kiitos tätini hyvien ruokien en laihdu olemattomiin. Mulla on 35 min kävelymatka koululle ja aamulla se on alamäkeen, mutta iltapäivälla saa myös sydän osuutensa ulkoilusta. Opiskelu on just, niin mielenkiintoista ja rankkaa, kuin oletin. Yhtään sanaa en halua menettää, joten yritän pysyä skarppina koko päivän. Tuntuu, että joka asia jota opetetaan tulen tarvitsemaan nopeammin, kuin osaan kuvitella. Kaksi muuta kurssilaista, kummatkin lääkäreitä on tulossa mun kanssa myös Härnösandin valmistautumis viikolle, kesäkuussa.

Oli jännittävää laittaa uusi hame päälle ja ottaa uusi koululaukku olalle tänä aamuna.Tätini saattoi mut kouluun, kuin konsanaan ekaluokkalaisen. Mitäköhän muut ajatteli minun mahdollisuuskista selvitä suuressa maailmassa. Luennoitsijat olivat mukavan ja tehokkaan oloisia ja kurssitoverit reilun kahdenkymmenen ja vastavalmistuneita. Mukavan oloisia. Ilta vietetty ruuan ja viinin ja käsitöiden merkeissa ja keräsin tietoja Zambiasta tunnin ajan.

Första skoldagen förbi. 18 pers och jag var nog en av dom äldsta men det hade jag nog förväntat mig. Jag hade min nya klänning, skolväska och häfte och min moster följde mig till skolan så jag skulle lära mig vägen tills jag kan gå den ensam. Hon mötte mig också på eftermiddagen för att jag skulle hitta hem. Undrar vad de andra tyckte om min självständighet och möjlighet att klara mig ensam i den stora världen